Att köra bil i städer är i dag dyrare för samhället än att köra bil på landsbygden. Dessutom väntar en omställning till elbilar, som gör att skatteintäkterna på bensin och diesel minskar.
Det är utgångspunkterna i den nya rapporten från IVL Svenska miljöinstitutet som publicerades på tisdagen. De föreslår en kilometerskatt som alternativ till dagens drivmedelsskatt. Storstadsbilisterna betalar mest, medan fordon som bara kör på landsbygd kan slippa vägskatt.
– I dag betalar stadsbilisterna mindre i skatt i förhållande till den skada de orsakar samhället, så det handlar om att rätta till den förfördelningen mot landsbygden som finns i dag, säger Cecilia Hult, projektledare på IVL.
”Även elbilar släpper ut partiklar”
Rapporten utgår från Trafikanalys siffror, som säger vad olyckor, koldioxid, luftföroreningar och buller kostar samhället per kilometer. Kilometerskatten skulle också innebära att laddbara fordon tvingas stå för sina samhällskostnader, om än något mindre än fossilfordon.
– Även elbilar orsakar buller och släpper ut partiklar när vägen slits. På kort sikt är det viktigt med incitament för att köpa elbilar som är bra för klimatet. Men på lång sikt blir det svårt att bara ge pengar till trafiken, då måste man ta pengar från annat håll, säger Cecilia Hult.
De har sneglat på liknande utredningar i Nederländerna och Norge. Singapore är ett av få länder i dag som redan har ett system för kilometerskatt. En Sifo-mätning i somras visade att fyra av tio svenskar ställde sig positiva till reformen.
– För att vara en helt ny skatt som varit relativt okänd för allmänheten tycker jag att det är en förvånansvärt hög andel, säger Cecilia Hult.
Bensinupproret: ”Drömscenario”
Förslaget innebär en skatteväxling mot dagens drivmedelsskatter. Enligt rapporten handlar det om en sänkning med 2 kronor per liter diesel, och 4 kronor per liter bensin.
I stället skulle en bensinbilsförare betala ungefär 5 kronor milen i storstäder och 1 krona i tätorter och på större vägar. På landsbygd slipper alla fordon betala.
– Om de inför en kilometerskatt, och landsbygden får lättnader från den, så vore det ett drömscenario för hela Sverige. En kilometerskatt är utan tvivel rättvis eftersom varje bilägare bär sina egna kostnader, säger Peder Blohm Bokenhielm, som driver protestgruppen ”Bensinupproret 2.0” på Facebook.
De har samlat över en halv miljon medlemmar som vänder sig emot höjda drivmedelsskatter. Blohm Bokenhielm är försiktigt positiv till förslaget om en vägskatt, men efterfrågar en omfattande konsekvensanalys.
Han anser en ny skatt måste vara teknikneutral, och hänvisar till de dieselbilar som många köpte för några år sedan, som i dag ses som miljöbovar.
– Det råder inga tvivel om att det kommer bli en ökad elektrifiering. Jag tror på hybriden som en del av framtiden. Men det är naivt att tro att elbilar kommer vara så billiga att köra som de är i dag. Vi kommer märka av slitage och annat, och då måste kostnaderna öka. Staten behöver intäkterna.
Välkomnas av miljöorganisationer
Även miljöorganisationerna är positiva till vägskatt.
– Det spännande är att både vi, bensinskatteupproret och transportföretagen tycker att det är en bra idé. Vi kanske ser lite olika vinster och utfall, men jag tror i grunden att vill vi samma sak. Här finns en möjlighet att lösa en del av konfliken mellan stad och land som uppstått i klimatomställningen, säger Jens Forsmark, expert på hållbara transporter vid Naturskyddsföreningen.
Organisationen har länge efterfrågat ett avståndsbaserat system för att beskatta vägtrafiken, som också tar hänsyn till landsbygden. Det är också viktigt att elbilar betalar sina miljökostnader, anser Jens Forsmark. Även om frågan börjar utredas nu tror han att det kan dröja minst tio år innan ett nytt system kan vara på plats.
– Det här kommer bli en akut fråga ganska fort, det är inget politikerna kan skjuta på. Om omställningen går så snabbt som vi hoppas, behövs en beskattning som kan hantera framtiden.
Exakt hur man kartlägger om en bilist kör i storstad eller på landsbygd återstår att se. Integritetsfrågan kan oroa – men den är inte omöjlig att lösa.
– Man skulle exempelvis kunna ha schabloniserade zoner. Generellt kan jag tycka att integritet hanteras slappt, men i det här fallet tror jag inte att det kommer vara ett problem, säger Forsmark.
Så kan kilometerskatten utformas
En geografisk differentiering av vägskatt har gjorts utifrån tre nivåer/zoner i rapporten:
• I större städer (zon 1) blir vägskatten för bensin- och dieselbilar 5 till 5,40 kronor per mil, medan laddbara fordon får en vägskatt på knappt 4,80 kronor per mil.
• I mindre städer och större vägar (zon 2) blir vägskatten omkring 1 krona per mil för bensin- och dieselbilar, och 0,80 kronor per mil för laddbara bilar.
• På landsbygd (zon 3) tas ingen vägskatt ut för några fordon.
Expressens motorexpert om vägskatt:
– Redan i Almedalen 2019 stod det klart att det finns en politisk vilja att införa någon form av kilometerskatt. Staten behöver hitta alternativ till skatt på bensin och diesel. En differentierad kilometerskatt är ett sätt att leva upp till begreppet att ”Hela Sverige ska leva” som flera partier verkar tycka om, säger Jan-Erik Berggren, Expressens bilexpert.
– Det finns för- och nackdelar med kilometerskatt jämfört med skatt ”vid pumpen”. En klar nackdel är att en kilometerskatt kräver någon form av övervakning eller kontroll på hur långt vi åker. Jag befarar att vi också kommer att få en högre energiskatt när privatpersoner blir mer beroende av el. En lösning är att vi investerar i egen elproduktion med hjälp av till exempel solpaneler.
– Elbilar är i dag cirka tio kronor billigare per mil att köra jämfört med en bensin- eller dieselbil och det pågår en kamp mellan flera aktörer om att få den tian. Kraftbolagen, biltillverkarna och staten vill på olika sätt komma åt de pengarna. Men en kilometerskatt är logisk när skatteintäkterna från bensin och diesel minskar.
Moderaterna vill göra bensinen en krona billigare:
https://www.expressen.se/nyheter/klimat/bensinupproret-om-nya-skatten-dromscenario/
Tillbaka till startsidan »