Nästa vecka ska Preems planerade utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil prövas av Mark- och miljööverdomstolen. Domstolens besked blir sedan underlag för regeringens avgörande beslut.

De som överklagat Preems planer i Lysekil menar att utbyggnaden går emot Sveriges miljömål och målet om netto-noll växthusgasutsläpp år 2045.

Får bolaget bygga ut raffinaderiet, så ökar det sina koldioxidutsläpp med en miljon ton per år; från 1,7 miljoner ton till 2,7 miljoner ton årligen. Preem i Lysekil blir Sveriges enskilt största källa till växthusgasutsläpp.

Som andra industrier i EU betalar Preem för sin klimatpåverkan genom att köpa utsläppsrätter. Miljöbalken tillåter inte att svenska myndigheter sätter en maxgräns för hur mycket koldioxid ett företag som ingår i EU:s utsläppshandel får släppa ut.

Men finns det särskilda skäl, kan ett projekt stoppas helt. Bland de som överklagat utbyggnaden finns Naturskyddsföreningen, som hänvisar till att klimatpåverkan omfattas av den här stoppregeln. En annan möjlighet är att sätta en tidsgräns för raffinaderiet, säger Naturvårdsverkets miljöjurist Petter Larsson Garcia.

– Det är av klimatskäl vi tycker det är så viktigt att verksamheten tidsbegränsas.

Hur länge?

– Vi föreslår att Preems verksamhet tidsbegränsas till slutet av 2040, säger Petter Larsson Garcia, som ska representera Naturvårdsverket vid förhandlingen i Lysekil.

Om Mark- och miljööverdomstolen, och kanske senare regeringen, stoppar eller sätter tidsgräns för Preem, kan det påverka tilltron till EU:s utsläppshandel bland länder som tvekar att göra egna klimatåtgärder, säger professor David Langlet vid Handelshögskolan i Göteborg.

– Jag tror att Sverige och en rad andra länder, som är miljö- och klimat-progressiva, vi kommer arbeta oss mot klimatneutralitet kanske 2045 eller 2050.
 
Men många andra länder har inte den typen av politiskt tryck eller incitament internt, framhåller David Langlet.

– De kanske behöver handelssystemet för att få till en förändring.

Men om handelssystemet undermineras, finns risken att andra länder uppfattar det som en signal, varnar David Langlet.

– Vi kommer inte få en prisökning på utsläppsrätter inom handelssystemet som tvingar fram en omställning hos de länderna. Det är en risk vi måste beakta, säger David Langlet, professor i miljörätt.

Annika Digréus
annika.digreus@sverigesradio.se