I kampen mellan bilen och andra miljövänligare färdsätt känner man sig som ”promenerare” lite bortglömd. Det utan konkurrens mest miljövänliga färdsättet, promenaden, upplever jag ibland i vissa gatumiljöer som rent av otrygg med tanke på den egna säkerheten.

Biltrafiken vet jag i regel vart jag har, men inte alla dessa nya fordon, många dessutom eldrivna där vissa användare tycks ha lite svårt att visa hänsyn eller följa gällande trafikregler.

I farter på ibland 20–25 kilometer i timmen, utan att sakta in eller signalera, passerar dessa vår färdväg framifrån, bakifrån, från höger eller vänster.

Ni politiker och stadsplanerare med Miljöpartiet i spetsen som talar er varma för en stadsmiljö för människan, har en utmaning i att fundera ut hur alla olika fordonslag ska separeras för allas trivsel och säkerhet utan att konflikter och olyckor uppstår.

Läser att det i Stockholm uppstår kontroverser dagligen mellan olika trafikanter. Tråkig utveckling!

Michael